PEHR LJUNG (ornamentsbildhuggare i Stockholm 1743-1819, kunglig hovbildhuggare 1788), konsolbord, h?gklassigt gustavianskt stockholmsarbete, tr?skuren dekor, framtagen originalf?rgyllning med matterat och polerat guld, f?lt med p?rlstav och vinl?vsrankor mot vitt botten, kannelerade h?rn, benanfanger med kymation och p?rlstav, bladh?lstrad ?verkragning, avsmalnande ben med kannelering, bladh?lstrade fotavslut, skiva av bleu turquin med k?lning, h?jd 79,5, 62,5 x 40 cm; retuscherLITTERATUR:Ingrid Sj?str?m, red.: Haga - Ett kungligt kulturarv, Karlstad 2009, sidan 148, j?mf?r skurna vinl?vsdekorer och kymationb?rd, utf?rda av Pehr Ljung 1791, p? serveringsbord i matsalen p? Gustav III:s paviljong p? HagaPehr Ljung tillh?r en av de tongivande ornamentbildhuggarna under den gustavianska eran. Fadern Johan Ljung var verksam vid Stockholms slott som hovbildhuggare och arbetade med att f?rdigst?lla inredningen i det nya kungaresidenset. Sonen Pehr fick sin f?rsta utbildning i faderns ateljé och studerade ?ven f?r Jean Eric Rehn vid Kungliga Akademien f?r de fria konsterna. 1777 startade Ljung egen verkstad och utn?mndes 1780 till agrée vid Akademien. Genom sina arbeten vid Haga f?r kungen, Gustav III, erh?ll Pehr Ljung 1788 titeln kunglig hovbildhuggare och 1794 upptogs han som slottsbildhuggare. I motsats till sina j?mn?riga konstn?rskollegor, d?ribland Masreliez och Sergel, gjorde inte Ljung n?gra studieresor utomlands. Ist?llet f?rv?rvade han en omfattande samling med planschverk och m?nsterblad, vilka utgjorde inspirationsk?llor f?r m?nga av hans arbeten. I hans bouppteckning framg?r att verk av s?v?l Piranesi och Winckelmann samsades med arbeten av Blondel, Meissonnier, Le Pautre och Oppenord.Det tidigast k?nda mer betydande uppdraget utf?rde Pehr Ljung 1778-1779 med utf?randet av galjonsfiguren och akterspegelns dekor till Amphion, Gustav III:s ber?mda skonert. 1783 signerade han sex sm? reliefer, utf?rda f?r hertig Fredrik Adolfs lilla s?ngkammare p? Stockholms slott. F?rlagorna till dessa h?mtades fr?n ett planschverk, Antichità di Ercolano, i hertigens bibliotek. Enligt en anonym biografi om Pehr Ljung, som finns som manuskript i Kungliga Biblioteket, var det bildhuggarens arbeten f?r hertigens r?kning, s?v?l f?r hans v?ning p? Stockholms slott som hans lustslott Tullgarn, som fick Gustav III att i h?g grad intressera sig f?r konstn?ren att han under en tid regelbundet bes?kte hans ateljén. Under ?ren 1787-1791 levererade Ljung arbeten till turkiska och kinesiska paviljongerna, Amor och Psyche-templet, samt Gustav III:s egen paviljong p? Haga, arbeten vilka utf?rdes i n?ra samarbete med i f?rsta hand Masreliez. Under 1790-talets f?rsta h?lft utf?rde L ytterligare arbeten f?r Tullgarns slott och bitr?dde ?ven vid inredningen av prinsessan Sophia Albertinas palats, nuvarande Utrikesdepartementet. I den anonyma biografin ?ver Ljung n?mns s?rskilt att bildhuggaren introducerade en "alldeles ny antique styl" inom m?belkonsten. Utm?rkta exempel p? denna sida av hans bildhuggarkonst ?r de tre konsolborden i r?da f?rmaket p? Tullgarn, utf?rda 1794, med dekor karyatider och bordsskivor av porfyr. I matsalen vid Gustav III:s paviljong p? Haga f?reb?dar ett par konsolbord och servanter den kommande empirestilens int?g, medan det speciella konsolbordet f?r Laokoongruppen i Divansf?rmaket imiterar antikens m?rkpatinerade bronsbord, men skulpterat av Ljung i tr?. Genom dessa arbeten framg?r hans f?rm?ga att ?vers?tta Louis Masreliez och Louis Jean Desprez idéer fr?n ritningar till tredimensionella m?bler.