SAMUEL AF UGGLAS SPELUR, h?gklassigt sengustavianskt stockholmsarbete, urverket utf?rt vid Pehr Strands verkstad (verksam som instrument- & spelurmakare i Stockholm 1791-1826), fodralet formgivet av Louis Masreliez, med tr?skuren dekor av Pehr Ljung (ornamentbildhuggare i Stockholm 1743-1819, kunglig hovbildhuggare 1788) eller Ernst Philip Thoman (hovbildhuggare 1796-1818), framtagen originalm?lning i Wedgwood Blue, vitt och guld, kr?net med dekor av palmetter och p?rlstav, emaljerad urtavla med arabiska och romerska siffror, fronten och sidorna med klassicerande dekor av lagergirlanger och kandelabermotiv av maskaroner, vaser och ymnighetskorgar, nedre delen med knippe- och lagerstav, ljud?ppningar f?r spelverket av n?t, medf?ljer 13 musikrullar samt separat f?rvaringssk?p, med framtagen originalm?lning i p?rlgr?tt, medf?ljer 4 lod, pendel och dragvevar, spelurets h?jd 303, 83 x 57, sk?pets h?jd 139, 106 x 29 cm J?mf?r spelur av Pehr Strand i Nordiska Museets samlingar, inventarienummer NM.0115625*2 PROVENIENS:Greve Samuel af Ugglas (1750-1812), fastigheten Drottninggatan/h?rnet Lilla Vattugr?nd, kvarteret Bj?rn, Stockholmsonen Pehr Gustaf af Ugglas (1784-1853), fastigheten Drottninggatan/h?rnet Lilla Vattugr?nd, kvarteret Bj?rn, Stockholmd?refter i arv inom familjenLennartsn?s slott, N?s socken, Uppsala l?nfriherre Oscar af Ugglas (1901-1984) gift med Ingeborg Ulla Lewenhaupt (1907-2001)LITTERATUR: Nils Lundeqvist: Stockholms Stads Hoistoria, fr?n stadens anl?ggning till n?rvarande tid, del III, Stockholm 1829, sidan 118Slott och herres?ten i Sverige, Uppland, del I, Malm? 1967, sidan 348f, omn?mnd och delvis avbildade i interi?r fr?n F?rstugan p? Lennartsn?s slott H?kan Groth: Nyklassicismen i Sverige, Stockholm 1991, bild 69, 87 & 89, j?mf?r skurna v?ggdekorer av Pehr Ljung och Ernst Philip Thoman i Gustav III:s paviljong p? Haga samt p? Tullgarns slottOTRYCKTA K?LLOR:Svea Hovr?tt, Adliga bouppteckningar, SE/RA/420422/01/E IX b/190 (1812), bildid: C0100798_00095, avseende Samuel af Ugglas bouppteckning; Mat Salen 1: Spel Ur med p?rlf?rgat foder 100 RdrSvea Hovr?tt, Adliga bouppteckningar, SE/RA/420422/01/E IX b/286 (1853), bildid: C0100894_00192, avseende Pehr Gustaf af Ugglas bouppteckning; Matsalen 1 W?gguhr 20 RdrSamuel af Ugglas, ursprungligen Uggla, f?dd 3 maj 1750 i Hedemora, d?d 6 april 1812 i Stockholm, adlades av Gustav III 1772 och tog namnet af Ugglas. af Ugglas var greve, en av rikets herrar, ?verst?th?llare samt president i Kammarkollegium fr?n 1802 fram till sin d?d. ?r 1800 f?rv?rvade af Ugglas fastigheten Drottninggatan/h?rnet Lilla Vattugr?nd, kvarteret Bj?rn, i Stockholm. I Lundeqvists Stockholms Stads Historia beskrivs fastigheten p? f?ljande s?tt; "Bland wackra och stora hus wid Drottninggatan, intager N:o 5, 6, 7, i quarteret Bj?rn, h?rnet af Lilla Wattugr?nd, ett utm?rkt rum. Det har i ?ldre tider warit 3:ne s?rskilda egendomar, hwaraf den st?rre en tid bort?t, tillh?rde hofmarskalken Düben. ?r 1800 k?pte ?fwerst?th?llaren m.m. Grefwe Samuel af Ugglas dena egendom utaf Capten-Lieutenanten, Grefve Jacob Pontus de la Gardie, till en summa af 15,000 rd. b:co, och kort derefter l?t han, med stor kostnad, alldeles ombygga den. Den granna portalen med fina utm?rkt wackra pelare, wid stora ing?ngen fr?n Drottninggatan, utm?rker detta hus framf?r alla ?friga i grannskapet. Det tillh?r nu ?fwersten, Grefwe G. af Ugglas." Som framg?r av f?rfattarens beskrivning s? vara fastigheten n?got alldeles extra, pelarna som omn?mns i texten var utf?rda i blybergsporfyr, h?mtad fr?n Elfdahls Porphyrverk, d?r af Ugglas var en av grundarna tillsammans med kungen Gustav III.Av bouppteckningen fr?n 1812 framg?r att hemmet p? Drottninggatan var rikt m?blerat och kostbart inrett, speluret stod placerat i matsalen, som kunde husera inte mindre ?n 24 sittande g?ster; "Mat Salen 1: Spel Ur med p?rlf?rgat foder 100 Rdr". I Slott och herres?ten i Sverige, fr?n 1968, uppges att speluret skulle h?rstamma fr?n Gysinge bruk, som ?gdes av af Ugglas sv?rfar, brukspatronen Gustaf Wittfoth. Denna uppgift ?r osannolik d? sv?rfadern avled 1782, samma ?r gifte sig af Ugglas med dottern Karolina Wittfoth. Mer troligt ?r att Samuel af Ugglas gav Pehr Strand i uppdrag att f?rf?rdiga ett spelur till hans fastighet i Stockholm, i samband med att Strand byggde piporgeln i Forsmarks nya kyrka, invigd h?sten 1800. Kyrkobygget, i anslutning till af Ugglas egendom Forsmark, p?b?rjades 1794 efter Olof Tempelmans ritningar och bekostades av Samuel af Ugglas. Speluret ?terfinns 1853 i Pehr Gustaf af Ugglas bouppteckning; Matsalen 1 W?gguhr 20 Rdr, sedermera hamnade uret genom arv p? Lennartsn?s slott, d?r det var befintligt fram i modern tid. Pehr Strand betraktas som den fr?msta orgelbyggaren och tillverkaren av spelur i Sverige omkring 1800, hans kunder omfattade kungshuset, adeln, borgare och fabriks?gare. ?r 1791 beviljades Strand, som hade en verkstad p? Kungsholmen i Stockholm, privilegium att bygga mindre orglar och spelur. Dessa mekaniska orglar byggdes ofta in i klockfodral efter design av Louis Masreliez, s?som det nuvarande exemplet. Det finns cirka femtio kvarvarande Strandinstrument d?ribland kan n?mnas hans arbete i Forsmark kyrka (1800), Uppland; den gamla kyrkan, Sabbatsberg, Stockholm (1804, nu i Nordiska Museet, Stockholm); T?nger?sa (1806) och N?rtuna (1818). 1824 ?vertogs hans verkstad av hans son Pehr Zacharias Strand (1797-1844), som blev framg?ngsrik i landet s?som sin far. Pehr Zacharias tros ha varit en bra orgelspelare, och det ?r troligt att han hj?lpte sin far med inst?llningen av de musikaliska klockorna.Ambitionen med spelurets f?rgs?ttning var att imitera jasperware, som blev h?gsta mode under 1700-talets andra h?lft, med det klassiska Wedgwood Blue mot detaljer i vitt. Den engelske industrialisten Josiah Wedgwoods uppfinning 1775, av det s? kallade jaspergodset, var inspirerat av antikens kaméer med skarpa konturer i vitt mot en avvikande bakgrundsf?rg. Bl? salongen p? Salsta slott ?r ett utm?rkt exempel p? en inredning inspirerad av Wedgwood, h?r ?r den fasta inredning bem?lad i Wedgwood Blue med antikiserande dekorer i vitt.