AMALIA LINDEGREN1814-1891Portr?tt av norske ministern J?rgen Herman Vogt b?rande Nordstj?rneorden - midjebildSignerat och daterat A. Lindegren 1847. Olja p? duk, 76 x 52,5 cm.Inskriberad "Etatsr?d J H Vogt f?dt 21 Juli 1784. [och senare tillagt "d?d 12 januari 1862."] Malet af Amalie Lindegren 1847.", p? dukens baksida. F?rgylld och ornamenterad originalramPROVENIENSM?jligtvis best?llt av St. Olavs stiftelsen, OsloNorsk privatsamling fram till 2019?r 1847, d? Amalia Lindegren fick i uppdrag att avportr?ttera J?rgen Herman Vogt, ?r ett betydelsefullt ?r i Amalia Lindegrens liv och i den svenska konsthistorien. Genom skulpt?ren och skulpturl?raren Carl Gustaf Qvarnstr?ms f?rsorg fick kvinnor detta ?r f?r f?rsta g?ngen till?telse att studera p? Konstakademien. Fyra kvinnor var i detta avseende pionj?rer; Amalia Lindegren, Jeanette M?ller, Agnes B?rjesson och Lea Ahlborn. Dessa fick dock bara till?telse att delta vid undervisningen i teckning efter antika gipsskulpturer. N?r 'fruntimmersavdelningen' ?ppnade h?sten 1864 blev det f?r f?rsta g?ngen m?jligt f?r kvinnor att som ordinarie elever genomg? en fullst?ndig konstutbildning. Konstakademien blev den f?rsta av de kungliga konstakademierna i v?rlden med att erbjuda konstutbildning f?r s?v?l kvinnliga som manliga elever.Lindegren ans?gs inte bara vara den mest beg?vade av dessa fyra kvinnliga pionj?ren, utan ocks? en av de mest framst?ende portr?ttkonstn?rerna i Sverige ?verhuvudtaget. I samband med Konstakademiens h?gtidsdag 1848, uttryckte akademiens preses Mikael Gustaf Anckarsv?rd f?ljande om Lindegren ( E.-L. Bengtsson, "Fr?n Amalia Lindegren till Julia Beck. Kvinnliga konstn?rer p? Konstakademien 1847-1872", 1997, s. 42):"Demoiselle Lindegren som / ./ m?lar portraiter s? utm?rkt sig att om hon kunnat anses som akademiens elev hon s?kert varit den f?rsta som i denna skola kommit i ?tanke vid bel?nings tilldelade."I en minnesruna ?ver Amalia Lindegren, i Svea, 1893 upprepade Claes Lundin Anckarsv?rds lovord (idem.):"Hade kvinnan i Amalia Lindegrens unga ?r haft b?ttre tillf?lle till undervisning, skulle hon sannolikt ?vertr?ffat de flesta herrar konstidkare i v?rt land."J?rgen Herman Vogt var ?ren 1856-58 Norges statsminister. Vogt blev medlem av det norska finansutskottet 1814. 1822 utn?mndes han till statssekreterare och chef f?r det centrala regeringskontoret i Christiania (Oslo) och 1825 statsr?d och f?rsvarsminister. Vogt var k?nd som f?rsvarare av Norges sj?lvst?ndighet och dess konstitutionella kungad?me. 1847 d? det aktuella portr?ttet m?lades blev Vogt utn?mnd till sekreterare och ceremonim?stare vid S:t. Olavs stiftelsen i Oslo. Mellan 1851-57 var han deras skattm?stare. S:t Olavsorden instiftades av konung Oscar I av Sverige ?r 1847, n?rmast f?r att tillm?tesg? norska krav om en egen orden vilken varit p? tal sedan tidigt 1820- tal. Stiftelsen har tagit sitt namn efter Olof den helige eller Olof (II) Haraldsson (995-1030), kung av Norge 1015-1028 och landets nationalhelgon. Vogt erh?ll Nordstj?rneorden 1844 och 1853 Serafimerorden, Sveriges h?gsta utm?rkelse. 1857 erh?ll han S:t. Olavsordens storkors. Samma ?r fick han Borgerd?dsmedaljen i guld. 1871 och 1895 utkom hans memoarer postumt i tv? volymer.